Generellt om DHR
Vi jobbar med frågor som rör personer med nedsatt rörelseförmåga på förbunds, distrikts och lokalnivå. Ca. 12.000 medlemmar. Utgår från rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ratificerad 2008). FN-kritik: Bl.a. att konventionen ska göras till lag. Idag tvingas domstolar tolka konventionen vilket är osäkert. DHR har också jobbat hårt, t.ex. genom kampanjen "Jag bär på rättigheter" under Almedalen, för att synliggöra konventionen och påminna om att den ska läsas utifrån rättigheter för personer med funktionsnedsättning och andra medborgare i Sverige - inte vad som kan anses rimligt att kräva utifrån exempelvis ekonomin.

Historia
Jag nämner också om historian. Att vi är en dryga 90-årig organisation med ett ursprung från de gamla vanföresanstalterna. Därav kommer vår stora drivkraft om att vi ska ha ett företrädarskap att prata om frågor som rör oss själva. Jag tog ett exempel där vår förra kommunikatör har sagt att han är feminist men inte kan förklara hur det känns att vara kvinna. Mycket har hänt under de 90 åren men vi får fortfarande kämpa för att påverka våra liv och människosynen. Utveckling i människosyn kan dock i stor del mätas på utvecklingen av den terminologi som förföljt oss genom åren från vanförd och invalid till dagens.

Valet 2014
I valet 2014 lyfter vi tre prioriterade områden

1. Arbetsmarknad: Artikel 27 i konventionen: Konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med funktionshinder på samma villkor som andra" (obs Funktionshinder är fel terminologi men är den terminologi som användes då och därför finns i citatet). Arbete är centralt för ekonomi, socialt och hälsa. Tips: Titta gärna på Myndigheten för delaktighets senaste rapport "Hur är läget 2014?" om hur myndigheterna lever upp till de strategiska målen för svensk funktionshinderpolitik. Den berättar t.ex. om hur hälsan för personer med funktionsnedsättning är mycket sämre än för befolkningen i övrigt. (10 ggr sämre) Personer med funktionsnedsättning, och i högre grad personer med nedsatt rörelseförmåga, har ett större utanförskap på arbetsmarknaden än befolkningen i övrigt. Här fick vi också kritik från FN i den uppföljning om hur Sverige lever upp till konventionen. FN-kommittén pekade på hur arbetslösheten har ökat med 100 % sedan utförsäkringarna på socialförsäkringsområdet. Man hade också tveksamheter kring användandet av begreppet "Person med nedsatt arbetsförmåga" och frågade om inte detta begrepp kunde vara begränsande i sig självt.

2. På Hjälpmedelsområdet så lyfter vi behovet av utbildning, kompetensutveckling och forskning om hjälpmedel samt att det ska vara lika förutsättningar över landet och avgiftsfritt. Hälso- & Sjukvårdslagen säger ju att man inte ska ha några merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.

3. Om den personliga assistansen så trycker vi på att det är assistansanvändaren som ska bestämma över rekrytering, arbetsledning, kompetensutveckling och annat som rör personliga assistenter. Också viktigt att assistenterna har en bra lön. Fusket överdrivs i media vilket har använts, menar vi, för att rättfärdiga en striktare praxis och att införa mer integritetskränkande utredningsmetoder. Vi ser hur sådana förändringar riskerar att motverka lagens intentioner.

Som ett fjärde ämne så finns alltid tillgängligheten med i vårt påverkansarbete. Det är också centralt för våra medlemmar. Nya lagen om utökat diskrimineringsskydd på grund av bristande tillgänglighet (ibland felaktigt kallat nya tillgänglighetslagen) innehåller för många undantag. Bland annat är företag som har under 10 anställda undantagna samt att det finns en formulering som säger att det ska finnas en varaktig relation mellan verksamhetsutövare och den enskilde. Viktigt att framhäva att en lokal, ett utrymme eller en passage också kan vara en arbetsplats och att personer med nedsatt rörelseförmåga kan vara konsument eller anställd. Likaså har vi partners, anhöriga och vänner som också påverkas av detta fysiska utanförskap.

Dessa är inga särintressen! Att satsa på dessa frågor är samhällsekonomiskt lönsamt och ovärderligt ur ett individperspektiv!

Vem som helst kan bli medlem i DHR. För mig är det en fördel att kunna jobba med frågor som jag är direkt berörd av. Jag vill också slå ett slag för det viktiga civila samhället som är en viktig maktfaktor i samhället. Därför hoppas jag att många fler ser värdet att engagera sig i DHR.

Jag nämnde också exemplet om att jag tror att folk i allmänhet inte känner till att vi först i år får allmän rörsträtt på allvar genom att alla röstningslokaler ska vara tillgängliga. Förr kunde man söka dispens för att använda sig av otillgängliga röstningslokaler men det går alltså inte längre.